Ny asfalt på uppfarten i Huddinge: så går det till – och därför ger den inget ROT-avdrag

Sprickor som växer för varje vinter, en svacka där vattnet blir stående och kanter som smular sönder mot gräsmattan. På många villatomter i Huddinge ligger asfalten kvar sedan huset byggdes, och efter 40–50 år syns det.

Den här guiden går igenom hur du ser om asfalten går att laga eller behöver göras om, hur ett asfaltjobb går till steg för steg och vad som påverkar priset. Den förklarar också varför asfaltering aldrig ger ROT-avdrag, trots att många tror det.

Fyra förfrågningar om asfalt från Huddinge och Älvsjö

Så här kan det låta när villaägare hör av sig om uppfarten.

• Huddinge, villa

  Ungefär 160 kvadratmeter uppfart ska få ny asfalt. Längs kanterna mot gräsmattan, häcken och buskarna vill ägaren ha en rad sten.

• Huddinge, villa från slutet av 1970-talet

  En garageuppfart för två bilar, ungefär 37 kvadratmeter. Asfalten är troligen kvar sedan huset byggdes, och uppfarten delas med grannen som har plats för två bilar till.

• Huddinge, två grannfastigheter

  Två grannar vill asfaltera sina parkeringsytor, knappt 40 och knappt 80 kvadratmeter, i samma vända. Samtidigt ska en gångväg stenläggas.

• Älvsjö, villa

  En gammal och skadad asfaltuppfart på 46 kvadratmeter ska rivas och ersättas. Längs kanten mot gatan vill familjen ha en rad sten.

Exemplen bygger på riktiga förfrågningar som vi har fått. Namn, adresser och detaljer som kan peka ut någon är borttagna.

Därför spricker asfalten på villatomter i Huddinge

Huddinge är kuperat, med berg i dagen på höjderna och lera i dalgångarna. Det märks på uppfarterna. Där asfalten ligger på lera eller på ett tunt och dåligt packat underlag rör sig marken med tjälen varje vinter, och efter några decennier har ytan satt sig och spruckit.

Mycket av villabebyggelsen är från 1960- och 70-talen, och på många tomter är asfalten lika gammal som huset. Asfalt åldras: bindemedlet torkar ut, ytan blir spröd och vatten tränger ner i sprickorna. När vattnet fryser vidgas sprickorna, och till slut släpper stenar och grus från ytan.

Rötter är den tredje vanliga orsaken. Ett stort träd intill uppfarten kan lyfta asfalten i en båge, och då hjälper ingen lagning förrän rötterna är åtgärdade.

Så ser du om asfalten går att laga

Gå runt uppfarten efter ett regn, när svackor och sprickor syns tydligast. Det här är tecknen att titta efter:

• Enstaka sprickor eller små hål – går oftast att laga.
• Ytan är krackelerad i ett nät av små sprickor, som krokodilskinn – underlaget bär inte längre.
• Svackor där vattnet blir stående – marken under har satt sig.
• Asfalten har sjunkit mot garageporten, en brunn eller husgrunden.
• Kanterna smular sönder mot gräsmattan.
• Rötter som lyfter asfalten i en upphöjning.
• Grus och små stenar som lossnar från ytan.

Enstaka skador kan lagas. Är ytan krackelerad över stora partier, eller har den satt sig, sitter felet i underlaget. Då håller inte heller ett nytt lager ovanpå, och uppfarten behöver göras om från grunden.

Nytt lager ovanpå eller göra om från grunden?

Ett nytt slitlager ovanpå den gamla asfalten fungerar när underlaget är stabilt och ytan bara är sliten. Det går snabbare och kräver mindre rivning. Men ytan blir några centimeter högre, så nivåerna mot garageport, trösklar och brunnar måste fungera. Annars kan vatten rinna åt fel håll.

Har uppfarten satt sig, eller lutar den mot huset, behöver den gamla asfalten rivas. Underlaget grävs ur där det är dåligt och byggs upp på nytt med ett packat bärlager. Det är också så man gör när uppfarten ska breddas, till exempel för att få plats med en bil till där det i dag är gräsmatta.

Så går ett asfaltjobb till, steg för steg

Ett asfaltjobb på en villatomt följer nästan alltid samma ordning:

• Platsbesök. Vi mäter ytan, kontrollerar nivåerna mot hus, garage och gata och ser var vattnet ska ta vägen.
• Rivning. Gammal asfalt bryts upp och körs bort.
• Schaktning. Dåligt underlag grävs ur, liksom gräsmatta där uppfarten ska breddas.
• Bärlager. Krossmaterial läggs ut och packas i lager så att ytan bär och inte sätter sig.
• Kanter och brunnar. Kantsten sätts, och brunnar justeras till rätt höjd.
• Asfaltläggning. Varm asfalt läggs ut och vältas direkt, medan den är varm.
• Efterarbete. Kanterna mot gräsmatta och rabatter fylls och snyggas till.

En vanlig villauppfart tar oftast en till tre dagar, varav själva asfaltläggningen är några timmar. Du kan oftast köra på ytan samma dag eller dagen efter. De första varma veckorna är asfalten fortfarande mjuk. Undvik då att vrida ratten när bilen står still och att ställa tunga saker med smala ben på ytan.

Fall och vatten: det viktigaste du inte ser

En uppfart ska luta svagt bort från huset, så att regn och smältvatten rinner mot gatan, en brunn eller en grusad yta och inte mot husgrunden. Vatten som rinner mot huset ger fukt i grunden, och vatten som blir stående på asfalten fryser och spräcker den.

Därför är nivåerna det första vi mäter vid platsbesöket. På större ytor, som samfälligheters gemensamma vägar eller parkeringar med flera brunnar, behöver avrinningen ofta göras om samtidigt som asfalten byts.

Sten längs kanterna

Två av fyra förfrågningar ovan gällde en rad sten längs kanten. Det är en bra idé av flera skäl. Kantsten håller asfaltkanten på plats så att den inte smular sönder, den ger en tydlig gräns mot gräsmattan och rabatterna, och den gör gräsklippningen enklare.

Vanligast är kantsten i granit eller betong. Granit håller längst och passar äldre hus. Betong är billigare och finns i fler format. Kantsten och stenläggning görs i samma vända som asfalten, så att nivåerna stämmer.

Delad uppfart eller samfällighet

Delar du uppfart med grannen, eller hör uppfarten till en samfällighet, behöver ni vara överens innan jobbet bokas. Bestäm vem som beställer, hur kostnaden delas och vilka ytor som ingår. I en samfällighetsförening fattas beslut om större underhåll normalt på föreningsstämman.

Det lönar sig ofta att göra jobbet tillsammans. Maskiner och asfalt ska ändå köras till platsen, och en större yta på en gång blir oftast billigare per kvadratmeter än två små jobb vid olika tillfällen.

Vad påverkar priset?

Vi sätter priset efter platsbesöket, när vi har sett ytan och underlaget. Det här är det som avgör mest:

• Ytans storlek och form.
• Om gammal asfalt ska rivas och köras bort.
• Underlagets skick och om ett nytt bärlager behövs.
• Hur lätt maskinerna kommer fram.
• Kantsten, stenläggning och brunnar som ska justeras.
• Om flera grannar beställer tillsammans.

Vanliga frågor

Källor

• Skatteverket – Ger arbetet rätt till rotavdrag?
• Skatteverket – Så fungerar rotavdraget
• Boverket – Marklov inom detaljplan